Våra gener bestämmer hur mycket vitamin D vi behöver

Ditt verkliga behov av D-vitamin är inte alltid kopplat till hur mycket D-vitamin du har i blodet. Dina gener kan berätta en helt annan historia. Ny forskning från Finland belyser ett av våra viktigaste vitaminer på ett helt nytt sätt.

Du kan enkelt se när bränsletanken i bilen nästan är tom, men om du inte vet hur mycket bensin din bil förbrukar per mil kan du inte bedöma hur nära ett motorstopp är. Finska forskare menar att det kan vara på samma sätt med nivåerna av D-vitamin i våra kroppar.

Den senaste forskningen kring området antyder att det sannolikt inte räcker med ett blodprov för att se vilken D-vitaminstatus en person har. För att fastställa en människas exakta behov av vitamin D bör man istället ta reda på hur varje enskild individ reagerar på näringsämnet. Det är här gener och evolution kommer in i bilden.

I framtiden kan det finnas nya sättet att se på D-vitamin. Via gener och individuellt upptag. Detta kan komma och påverka riktlinjer och det rekommenderade dagliga intaget av vitamin D.

Våra gener styr våra behov

Carsten Carlberg, finsk forskare på University of Eastern Finland (UEF) har under ett antal år har han studerat D-vitamin och epigenetik. Hans analyser visar att människor reagerar olika på ett tillskott av D-vitamin. Han menar att det styrs av vårgenetiska sammansättning.

Upptäckten innebär att vi bör inkludera våra geners betydelse när nya allmänna riktlinjer skapas gällande D-vitaminstatus och intag.

Din hudtyp bestämmer nivån

Om vi går tillbaka till de första européerna kan vi hitta skillnader i vår förmåga att ta upp D-vitamin i kroppen. Carsten Carlberg och hans kollega Andrea Hanel har tillsammans skrivit en artikel där de förklarar våra förfäder. Vi har jägar- och samlarfolket i Afrika med sin mörka hud, de anatoliska (turkiska) jordbrukarna och de mer ljushyade nomaderna från Ukraina. Färgen på deras hud var nyckeln till deras behov av D-vitamin.

Starkare immunförsvar hjälpte människor att överleva

Människor med ljusare hud kunde lättare ta upp solens UV-strålar och omvandla det till aktivt D-vitamin i kroppen. Detta gav dem troligtvis ett starkare immunförsvar. Något man behövde för att överleva de mörka och kalla vintermånaderna i norra Europa.

Carsten Carlberg har publicerade en annan artikel tillsammans med Afrozul Haq från forsknings- och utvecklingsavdelningen vid Gulf Diagnostic Center Hospital i Abu Dhabi. Forskarna genomförde då två D-vitaminstudier för att få en helhetsbild. Studierna, som namngavs, VitDmet och VitDbol, visar tydligt att skillnaderna av förmågan att nyttja D-vitamin fortfarande finns.

Speciellt verktyg för att diagnostisera D-vitamin

Carsten Carlberg och Afrozul Haq delade in studiedeltagarna i tre grupper: de med högt upptag, medelmåttigt upptag och lågt upptag. Deltagarnas nivå av vitamin D i blodet speglade nödvändigtvis inte hur kroppen kunde nyttja vitaminet. Här avgör gener och hudfärg.
För att få en bättre förståelse och ett helhetsperspektiv utvecklade de två forskarna ett speciellt verktyg. Med det mäts hur väl en person reagerar på D-vitamin istället för att endast titta på koncentrationen av vitamin D i blodet.

Genom att använda verktyget som kallas vitamin D-responsindex, kunde de se att 25 procent av deltagarna i studien svarade väldigt dåligt på vitamin D. Dessa behövde en större mängd av D-vitamin för att få samma hälsofördelar som de deltagare som absorberade näringsämnet lätt.

De traditionella rekommendationerna utmanas

Behovet av D-vitamin, som utgått från de allmänna riktlinjerna, kan nu komma att ifrågasättas för då dessa rekommendationer inte tar hänsyn till de individuella behoven.
På grund av att vissa har svårt att nyttja näringsämnet kan de ständigt gå omkring med för låga nivåer av vitamin D. Carsten Carlberg rekommenderar därför befolkningen i Finland att ta ett högdoserat vitamin D-tillskott. Eftersom de inte får tillräckligt med solljus under de fem mörka vintermånaderna.
Rekommendationen bör säkerhetsställa att de flesta får tillräckliga mängder av Vitamin D.